3. Sveriges och Gästriklands äldre järnålder
Sverige
Några kända gravfynd från romersk järnålder i Sverige, och lite mindre kända från våra trakter.
Alla bilder är länkar till arkivet
Fornbild på Historiska museets hemsida.Öremölla – Skivarp - Skåne
I en åker fann man 1871 ett kannelerat bronskärl fylld med brända ben. En
germansk bronssmed hade gjort nya fästen och hankar till det romerska kärlet i
typisk germansk stil. Här fanns även en vinskopa och sil, två bägare i ofärgat
glas med slipade facetter och en lerskål. (En typisk statusgrav från äldre
romersk järnålder - under yngre romersk järnålder försvinner glaset och det blir
allt mer guld i gravarna).
Bild
Sojvide – Gotland
Fint glaskärl med fint slipade facetter
Fycklinge – Björksta - Västmanland
Här hittade man 1819, i en brandgrav, ett 45 cm högt bronskärl som enligt
inskriptionen stått i ett tempel i Gallien eller Rätien.
Bild
Överbo Smedsgården - Västergötland
I en kvinnograv: Bronskanna, vinskopa och sil, guldföremål.
Grebo kykogård – Grebo – Östergötland
Tveeggat svärd, sköld, räfflat bronskärl och Östlandskittel.
Östra varv – Varv - Östergötland
Glashorn, tveeggat svärd, spjutspetsar, bronsfibula
Bild
Tuna i Badelunda – Västerås - Västmanland
I en kvinnograv från 300-talet: en stämpelornerad halsring, spiralarmringar och
fingerringar, allt i guld.
Hede – Möklinta – Västmanland
Mycket fina guldföremål
Bild
Bild
Glimsta by – Hög – Hälsingland
Lösfynd; Fingerring av guld
Bild
Häljum – Njurunda – Medelpad
Lösfynd; Fingerring av guld
Bild
Gästrikland
Gästriklands flacka landskap var troligen ett öppet landskap under äldre järnåldern. Stora områden, kanske den allra största delen av landskapet betades, främst av nötboskap och får. Skogen bestod till stor del av Tall, bokskog och andra lövträd men granen kom mer och mer från norr. Det fuktiga klimatet gjorde att myrmarkerna bredde ut sig. Även myrmarkerna ingick i järnåldersbondens slåttermarker. Mellan de bebodda bygderna gick små slingrande rid- och gångstigar men många gånger var vattenvägarna det enklaste sättet att ta sig mellan bygderna.
De äldsta bosättningar i Gästrikland hittar vi om vi letar efter byar med korta enstaviga naturnamn. Till exempel Berg, Ås, Hoo, Fors. Ingen vet hur långt tillbaka det bott människor här eftersom ingen äldre järnåldersboplats undersökts i Gästrikland men här kan mycket väl funnits bofasta bönder redan under äldre järnåldern.
Fynd från Gästriklands äldre järnålder:
Hadefyndet – Föremål från 300-tal e.Kr, Hedesunda
Bland annat;
Flera likarmade spännen med stiliserade djur, kanske tillverkade på Gotland.
Ett ryggknappspänne, av brons med röda stenar.
Dryckeshornsbeslag av silver med bronsdetaljer. Mönstret på beslagen är typiskt
romerska medan tekniken är Gotisk.
Funnet av en kolare som grävde på gravfältet, löstes in för 10 riksdaler år
1863.
Rångsta skatten – 120 g guld
Funnet 150 m från ICA i Hedesunda vid foten av Arstuberget 1910 på 30 cm djup.
Ett bysantinskt mynt, en solidi från senare halvan av 400-talet.
Tre fingerringar
20 olika guldtenar och ett litet bleck
Köptes av staten för 350 kr
Agraffknappar – Från folkvandringstid funna i Torsåker
Björkebåten – Funnen 1928 vid ett dikningsföretag i
Björke, Hille
Senare daterad med C14 metoden till 400-tal.
Den är både klinkad och sydd med självvuxna spantbågar.