Textilier från äldre järnåldern
Sammanfattning av utställningstexterna
Författare Elise Hovanta, Stigfinnaren arkologi
 

Högomhövdingens dräkt och andra kläder

Inte många hela dräkter finns bevarade från äldre järnålderns Skandinavien. Tvärtom har textilforskare måst rekonstruera klädesplagg utifrån mycket begränsade fragmentariska tygbitar. Det är som att lägga ett pussel, där flertalet bitar saknas; en tygvikning där och en broderad söm här och slutligen har man förstått hur man löst en ärms anslutning mot ett slag.

En enstaka liten tråd kan berätta en hel del om tygets ursprung, i vilket land tillverkningen skett, om kvalitén, hur trådarna varit spunna eller tvinnade, om valet av material, om mönstervävning och färgning av tyget.

Textilforskning är ett riktigt detektivarbete. En av dessa "detektiver" inom textilforskningen är arkeolog fil dr Margareta Nockert. Hon har skrivit sin avhandling i arkeologi om Högomhövdingens kläder.

Nu är inte alla textila fornfynd små och svårtolkade. Det finns ett exempel på ett Mellannorrländskt grav-fynd som givit viktig kunskap om mansdräkten under folkvandringstiden. Här följer en kort sammanfattning om Högomhövdingen och dennes dräkt.

Strax utanför Sundsvall ligger Högom. Platsen är belägen på Sundsvallsåsen 21-22 meter över dagens havsnivå. Nedanför i dalgången rinner Selångersån idag. Men för 1500 år sedan var här en havsvik. Från åskrönet hade man magnifik utsikt.

På Högomgravfältet finns 12 synliga högar. Fyra av dessa är ca 40 meter i diameter stora och 4-5 meter höga. Högarna 2-5 och 11 är undersökta vid flera olika tillfällen mellan åren 1949 och 1960. Hög 2 undersöktes 1949-51.

Hög 2 var en 40 meter stor och fem meter hög grav. I mitten av högen fanns ett 19 meter stort och tre meter högt kärnröse med en rest sten mitt på. Kärnröset består av 800 m3 utvald sten. Tillsammans med jorden utgör hela gravhögen 3200 m3. Detta motsvarar 4800 dagsverken: det har tagit en person tre år att bygga denna eller två månader för 80 personer.

Högen var inte plundrad före utgrävningen. I röset fanns en nedgrävd kammare 5 x 2 meter stor. Denna var byggd av liggande trästockar eller plank. I taket fanns ett dubbelt lager stockar samt näver.

I gravkammaren, vilken trycks ihop av all sten, fanns en stor mängd föremål som följt med den folkvandringstida stormannen. Vapen, hästutrustning, redskap, personliga tillhörigheter, kläder, kärl och fat skvallrar om kontakter med andra stormän i västra Skandinavien samt Öst- och Västeuropa.

Hövdingen har legat på ett sängliknande underlag samt på textil- och björnskinnsfällar. Graven motsvarar de rika furstegravarna på kontinenten. Här är en mellannorrländsk småkungs grav från tiden strax före år 500.

Bland vapnen kan nämnas ett 95 cm långt svärd med träskida av lövträ. Skidan har varit överdragen med skinn. Svärdets handtag är av lövträ och har ett hjalt av horn. På handtagets topp är en förgylld silverknapp. Bårderna på skidan är i guld och har infattade granater.

Högomhövdingen var klädd i ett par byxor. De bevarade tygfragmenten från byxorna var få, men möjligen har byxorna varit tillskurna och sydda på det sätt som de linnebyxor man hittat i Syrien. Högomhövdingens byxor var i rött ylle och hade slitsar vid anklarna.

Byxslitsarna var knäppta med tillsammans 12 agraffknappar med hästskomönster. Vid anklarna fanns dessutom ytterligare 12 agraffknappar vilka knäppt ihop fotbeklädnaden. Knapparna är bara dekorationer medan bronsbleck på baksidan tyget bildar hyska och hake.

Hövdingen hade en röd tunika vävd i yllekypert och ihopsatt av flera stycken med en skärning som inte är vanlig idag, men som ger förhållandevis stor rörlighet. Tunikan var höftlång och hade långa smala ärmar. Halsöppningen knäpptes med 12 agraffknappar. Rött var krigarens och hövdingens färg.

Tunikans nederkant var kantad av ett 4 cm brett gult brickvävt band med stiliserade djur- och människomotiv. Bland ylletrådarna i bandet finns invävt hästhår vilket givit lyster och lyft åt mönstret. Ingen annanstans utanför Skandinavien har hittats hästhår i vävnader till dekorationer.

Även nederkanten på ärmarna har kantats med ett band med djurmotiv. Mönstren är inhemska.

På tunikans sid- och ärmslitsar fanns tillsammans 24 förgyllda silver- och bronsagraffknappar. Knapparna sitter 3 och 3 med ett bronsbleck på baksidan.

Agraffknapparna är dekorerade med stiliserade djur, ett vanligt motiv under folkvandringstiden.

Högomhövdingen hade även en mantel och en pälsmössa med knappar samt ett praktfullt läderbälte med personlig utrustning. Från vänster: läderpung med hasselnötter, silverpincett, elddon av järn med lövträskaft, en bronsinfattad eldslagningssten av kvartsit, en läderväska med två tunna guldtenar, en kam och en dolk.

Högomhövdingen har fått med sig ett magnifikt stångbetsel med rovfågelprydda bronsdekorationer. Detta var ett mycket skarpt bett och har kallats stridsbetsel. Tygelbeslagen är djurhuvudformade i förgylld brons.

Några av de dubbelsydda läderremmarna med försilvrade bronsbeslag och -nitar fanns bevarade i graven. En rekonstruktion av tränset kan se ut så här.

 Föreläsningar           Första sidan