Första försöket
Åter till morgonen och vårt försök i den nya ugnen, först skulle det varmeldas
ännu mer. Efter några timmar (kl.8.30) fylldes hela ugnsschaktet med ved som
fick kola i ugnen. När veden blivit till glödande kol fyllde vi på med träkol så
att schaktet åter var helt fyllt. Nu (kl.10.00) var det äntligen dags att börja
fylla på malm. Att mata en blästerugn med malm går till så att man fyller upp
hela schaktet med kol och strör ut rostad rödjord över kolet, i vårt fall 1 kg.
För att höja temperaturen i ugnen börjar man sedan att pumpa in luft i ugnen med
hjälp av en stor bälg. När kolet brunnit ner knappt en dm i schaktet fylls på
med mer kol (i vårt fall 1,5 kg) och mer malm (1 kg). Det här upprepades omkring
var femtonde minut tills vi hade fyllt på 10 kg malm, vilket vi bestämt kunde
vara lagom. Hela tiden måste någon stå och pumpa in luft i ugnen med 4 slag per
minut. Det är nu man börjar förstå innebörden av ordet bälgslav. Klockan visade
12.30 när vi matat ugnen med 10 kg malm. Allt hade gått över förväntan så långt.
Det var riktigt hett där inne nu. Eftersom vi hade lufthålet öppet kunde vi kika
in och se de helt vitglödgade kolen, det var så vitt att man inte kunde urskilja
några som helst konturer därinne. Vilket enligt de som förstår sig på det här
med järn betyder att vi lyckats få upp riktigt bra temperatur i ugnen (kanske
över 1400 grader i blästerfokus).
Intensiva studier vid nya ugnen
Väntan
När ugnen är färdigmatad med malm följer en lång väntan på att kolet i ugnen ska
brinna ner, allra längst känns väntan för den som pumpar bälgen. Det tog nästan
två timmar för kolet att brinna ner och efter halva tiden fick jag öka takten
vid bälgen till 5 slag i minuten på slutet till 6. Efter ett pass vid bälgen
förstår man varför man började använda vattenkraft till att driva bälgar (jag
fick avlösning vid bälgen ibland men det ska ju låta lite också). Hela tiden
brann det lugnt och fint, kolmonooxiden förbrändes med vackra blåa lågor. Allt
gick nästan för bra, ingen slagg som täppte igen lufthålet, ingen lera som
smälte och rann ner framför lufthålet. Det började bli riktigt spännande, har vi
lyckats? Ska det finnas något järn därnere? När nästan all kol brunnit upp
(kl.14.20) syns en vitglödgad massa, men är det järn eller bara slagg?
Fortsättning